Snart är det dags att stänga grindarna också till de sista beteshagarna och för hästarna att återvända från grönbetet in i stallen. För hästen är det en jättestor förändring, både fysiskt och psykiskt. I sommarhagen har livet ofta varit glädjefyllt tillsammans med vännerna. Man har kunnat röra sig fritt och äta färskt gräs. Att flytta inomhus innebär för många en återgång till rutiner och flitigare träning samt ett slags nystart. Men inne i stallet gäller glesa utfodringstillfällen istället för kontinuerligt grönbete. Hästarna tillbringar mer tid inomhus och rör sig ofta mindre aktivt i paddocken. Detta bör man också ta hänsyn till vid utfodringen.
Från gräs till hö
I hagen får hästen beta fuktigt, färskt och lättsmält gräs. Dess tarmbakterier har under sommaren vant sig vid färskt grönbete. I hagen rör sig dessutom hästen ofta mer än i paddocken eller i stallet. Mängden motion påverkar på ett väsentligt sätt även matsmältningen och tarmarnas funktion. Under vintern är utomhustiden ofta kortare och i stallet förvandlas det fuktiga grönbetet till torrt hö som är mer svårsmält och som oftast finns tillgängligt 3–5 ggr per dag. Torrt grovfoder minskar fuktigheten hos fodermassan i tarmarna och sänker hastigheten med vilken den rör sig genom dem.
Stegvisa förändringar minskar risken för magbesvär
I övergångstider är det vanligt att hästar drabbas av matsmältningsbesvär. Att genomföra förändringar i utfodringen stegvis underlättar för tarmbakterierna att anpassa sig till att sönderdela den nya typen av näring och att planera för en optimal diet är något som främjar hästens hälsa och välmående.
Det är mikrober och bakterier som ansvarar för att hästens matsmältning fungerar, och de reagerar lätt på förändringar i utfodringen. Om en häst gått på grönbete 24/7, kan det löna sig att redan ett par veckor innan inflyttningen börja ge hästen små mängder av hö att smaska på ute i hagen. Då kan man underlätta för mikrofloran att i lugn och ro anpassa till den nya födan och därmed undvika många magbesvär och -problem från förstoppningar till diarré eller kolik. Vi rekommenderar att öka mängden kraftfoder med högst 200 g per dag. Allra mest reagerar mikroorganismerna på förändringar i socker- och proteinhalterna i fodret. När födan övergår från fuktigt gräs till torrt hö är det också bäst att hålla koll på hur mycket hästen dricker samt att den får i sig tillräckligt med salt.
Att flytta in från grönbetet innebär trots allt inte en lika stor förändring för hästens matsmältning som när hästen flyttar inifrån ut i beteshagen. I slutet av sommaren är gräset i hagen ofta redan mer fiberrikt och energi- och proteinvärdena är lägre än på försommaren. Förutom att gradvis vänja hästen vid fodret går det att underlätta övergången genom att ge hästen magvänligt foder som stöder förändringen hos mikrofloran, såsom foder som innehåller maskrosrot, mjölksyrabakterier eller goda jästsvampar. Några exempel på de sistnämnda är Gastro Clay B, Tummy Saver, Gastro Control, Protect That Tummy, Inulin och malen maskrosrot.
Vitaminbehovet ökar
Säsongen med inomhusfoder kan för en del hästar innebära att de får arbeta mer och därför bör även energibehovet anpassas så att det motsvarar belastningens omfattning och art. Och om hästen under sommaren lagt ut onödigt mycket bör återgången till normal kroppsvikt påbörjas genast på hösten. Vid övergången till inomhusvistelse och torrt hö får man inte glömma att kontrollera hästens behov av vitaminer och mineraler. I det torra höet är andelen vitaminer och andra näringsämnen lägre än i färskt gräs.
Hästens naturliga näringskälla, färskt gräs, innehåller rikligt med förstadier till A-, E- och K-vitamin. När hästen inte äter grönt gräs dagligen, behöver den E-vitamintillskott. I synnerhet för föl och hästar som fortfarande växer, samt för avelsston och hårt belastade tävlingshästar är E-vitamintillskott viktigt. Enligt rekommendationen ska E-vitamin ges ofta och i små mängder så att E-vitaminhalten i vävnaderna hålls konstant. B-vitamintillskott kan vara nyttigt för alla hästar när vinterpälsen håller på att växa ut. Dessutom behöver hästar som stressar och hästar som lider av tarmproblem ofta ett tillskott av B-vitamin, då produktionen av B-vitamin i tarmsystemet kan vara störd. Öljäst innehåller alla B-vitamintyper som hästen behöver samtidigt som den balanserar magens funktion. Ett tillskott av D-vitamin behövs ofta under vintersäsongen, speciellt om hästen inte vistas ute så mycket eller bär hästtäcke. D-vitaminförråden fylls på under sommaren och täcker hästens behov under 1–2 månader. Förstadier till D-vitamin finns i bl.a. islandslav. A-vitamin förknippas särskilt med motståndskraft samt välmående hud och slemhinnor. A-vitamin finns i bl.a. gräsbete och morötter.
Omvandlingseffektiviteten när det gäller de vitaminer som tas upp direkt ur födan beror bl.a. på hästens vitaminförråd. Om kroppen innehåller rikligt med vitaminer, omvandlas en mindre mängd av förstadierna till vitaminer. Att få i sig stora mängder är alltså inte skadligt för hästen. När grovfoder skördas förstörs upp till 80 % av vitaminerna, varefter halterna sjunker ytterligare med 6–10 % per månad under lagring. Under inomhusfodersäsongen bör man alltså försäkra sig om att tillgången på näring och vitaminer är tillräcklig.
